Användning av maskiner och styrsystem för att minska behovet av mänsklig arbetskraft i produktionsprocessen.
Datorstyrd teknik som används för att kontrollera verktygsmaskiner som fräser, svarvar och borrar med hög precision.
Ett produktionssystem som fokuserar på att minimera slöseri och maximera värde för kunden genom effektiva arbetsflöden.
En lagerstrategi där material och produkter levereras precis när de behövs i produktionen för att minska lagerkostnader.
En tillverkningsteknik där material byggs upp lager för lager, ofta kallad 3D-printing.
En internationell standard för kvalitetsledningssystem som hjälper företag att säkerställa kvalitet och kundnöjdhet.
En serie maskiner och arbetsstationer där en produkt tillverkas steg för steg i en sekventiell process.
Systematiskt underhåll av maskiner och utrustning för att förebygga driftstopp och öka tillgänglighet.
Ett mått på hur effektivt en maskin eller produktionsanläggning används, med hänsyn till tillgänglighet, prestanda och kvalitet.
Den tillåtna variationen i mått eller vikt på en tillverkad komponent utan att den påverkar funktionen.
Specialverktyg som används för att forma material i exempelvis pressgjutning eller formsprutning.
Processer för att förändra en produkts yta, exempelvis för att förbättra rostskydd, utseende eller slitstyrka.
Den samling maskiner och utrustning som används inom en tillverkningsenhet.
Datorbaserad design och konstruktion av produkter eller komponenter.
Datorsystem som används för att planera, styra och övervaka tillverkningsprocesser.
Ett märke som visar att en produkt uppfyller EU:s krav på hälsa, säkerhet och miljö.
Hur väl resurser används för att tillverka produkter inom planerad tid och kostnad.
Möjligheten att följa en produkts eller komponents väg genom hela tillverkningsprocessen.
Affärssystem som samlar och integrerar information från olika delar av verksamheten, inklusive produktion, lager, ekonomi och logistik.
Tillverkning av produkter i omgångar snarare än i ett kontinuerligt flöde.
Material som blir över efter bearbetning. Effektiv plåtoptimering syftar till att minska detta.
Systematiska inspektioner och mätningar för att säkerställa att tillverkade delar uppfyller krav och specifikationer.
Den temperatur vid vilken ett kallbearbetat metallmaterial börjar bilda nya kornstrukturer och därmed förlorar sin deformation. Viktigt vid värmebehandling.
Den inre strukturen hos ett metalliskt material, såsom korngränser, fasfördelning och dislokationstäthet. Avgör materialets mekaniska egenskaper.
Ett CNC-begrepp som refererar till längdkorrigering för varje verktyg. Avgör verktygets position i höjdled (Z-axeln) vid bearbetning.
Området kring en svetsfog där grundmaterialet har förändrats av värmen utan att smältas. Har ofta sämre hållfasthet än intakt material.
Oönskade restprodukter som uppstår vid svetsning, särskilt med belagda elektroder. Måste avlägsnas för att undvika defekter.
Mängden material som avverkas per tidsenhet. Viktigt för att optimera cykeltid i CNC-bearbetning.
Optimering av plåtskärning där komponenter placeras tätt för att minimera spill. Används i CAD/CAM-programvaror.
Mönstret och logiken bakom hur ett fräsverktyg rör sig över arbetsstycket, t.ex. spiralformad, zigzag eller parallell offset. Påverkar både kvalitet och cykeltid.
Ett extremt slitstarkt verktygsmaterial bestående av volframkarbid och en metallisk bindefas (vanligtvis kobolt). Används i skärande verktyg.
Fräsmetod där verktyget matas rakt ner i arbetsstycket istället för att röra sig i sidled. Används för djupa urtag och för att minska verktygsbelastning.
Vinkeln mellan skäreggen och arbetsstycket. Påverkar hur effektivt spånor bryts och hur mycket kraft som krävs.
Bearbetningsmetod där ett ämne kapas av från ett längre stycke med hjälp av ett smalt verktyg. Vanligt i svarvning.
Den referenspunkt i CNC-maskinen från vilken alla rörelser mäts. Varje arbetsstycke har sin egen nollpunkt.
Skärande operation för att skapa invändiga gängor. Kräver synkronisering mellan spindelrotation och matning vid CNC-bearbetning.
Efterbearbetning av ytor som inte kunnat bearbetas vid första operationen, ofta med mindre verktyg. Används för detaljerade geometrier.
Metod för att fixera arbetsstycket i korrekt läge under bearbetning. Fixturer är ofta kundspecifika och avgör precision och effektivitet.
Virtuell simulering av en CNC-operation där kollisioner, verktygsbanor och materialavverkning kan analyseras innan maskinkörning.
Plåtens struktur som uppstår vid varm- eller kallvalsning. Påverkar hur plåten beter sig vid bockning och dragning.
När plåt fjädrar tillbaka efter bockning. Måste kompenseras för i verktygskonstruktion och bockningsvinkel.
Bearbetning med extremt höga skärhastigheter och låg spånvolym. Ger ofta bättre yta och minskar verktygsslitage.
Tiden det tar att tillverka en enhet, från inmatning till färdig detalj. Central parameter för produktionsoptimering.
Metod för att beräkna hur variationer i tillverkning påverkar sammansatta produkters funktion, särskilt viktigt vid montering.
Tunnplåt med hög ytfinish och exakta toleranser, ofta kallvalsad. Används i produkter där estetik och måttnoggrannhet är kritiska.
Precisioninstrument som används för att mäta geometri och mått i 3D, ofta i slutkontroll.
Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna sida accepterar du vår användning av cookies. Lär dig mer
